Dåså..
Det som framgått är att jag har borderline, eller emotionell instabil personlighetsstörning och det var ju inget nytt för mig. Men sen sa hon att jag uppfyller alla krav för anankastisk personlighetsstörning också vilket i vanligt språk betyder tvångsmässig personlighetsstörning. Det kom som en chock för mig och jag fattar inte varför hon inte ens nämnt det för mig tidigare...
Nu är det förvisso bara en diagnos på pappret och JAG kommer aldrig att bli mina diagnoser... Dom finns där för att jag ska få rätt hjälp och that's it..
Jag läste lite om personlighetsstörningen och det är så klockren... Stämmer in på mig som handen i handsken... Men ändå... Då förstår jag verkligen varför det känns som att gå i motvind... Fast ändå medvind när det gäller boendestödet..
Jag blir galen på mitt liv.. Och diagnoser.. Och terapi... Och det värsta är egentligen att jag redan nu skulle ha fått börja träffa min kontaktperson men hon har varit inne och läst journalanteckningar och ansåg att jag är i för dåligt skick... Seriöst?!? Det är väl då hjälpen ska komma eller ska man vara frisk för att gå i terapi! My ass säger jag bara!
Så nu ska jag läsa vidare om den nya diagnosen och se vad man kan göra för att kunna hjälpa mig själv på traven lite!
Ni får ha en kanondag i solen och njut för mig oxå <3