Jag föll...
Försökte distrahera mig... Lyssna på musik... Ut och röka... Försökte tänka på att jag skulle på långpermis idag... Men det fungerade inte alls...
Sen pang bom, satt jag på toa med rakblad i handen och ett djupt sår på överarmen.. Minns inget av något som rörde sig i mitt huvud innan,under eller strax efter....
Jag gick bara ut och rökte som om inget hade hänt...
Sen pang igen, och verkligheten kom fram... Vad fan hade jag gjort?!?? Var jag inte bättre än så? Varför lyckades jag inte kämpa emot? Jag hatar mig själv för vad hag gjort... Varför?!? Varför?!? Varför?!?
Min permis låg i fara.. Men jag vet mina rättigheter och stod på mig så jag fick åka iväg.. Hade inte pallat att vara kvar...
Fyra stygn senare och ännu mer ångest över vad jag gjort men ändå en härlig känsla.... Och det är därför det är så beroendeframkallande.... Känslan efteråt... Ett lugn...en tystnad i huvudet... en adrenalinkick...
Detta inlägg kan trigga någon men detta är mitt andningshål så här skrivs verkligheten utan inlindning med bomull...
Jag är iaf hemma hos min mamma nu... Inte ensam...
